Det är tre riktiga nostalgitrippar det, för mig i alla fall. Nintendo 8-bitars och ett grått svartvitt Game-boy spel, det var dom första kontakterna med spelvärlden. Egentligen så var det ett Sega 64, med Donkey kong spel, dom var kul men det riktiga tv-spelet var Nintendo 8-bitar där det spelades Supermario, Lolo2, Dr. Mario och Gradius och alla andra gamla godingar, det var tider det. Nu är alla spel så avancerade och det tar sån tid att spela dom att man inte har tid. Ett spel ska både gå att spela en liten stund åt gången när man känner för det och ändå räcka länge. The world of Goo är faktiskt ganska kul men frustrerande när allt faller ihop när man har för bråttom.
Läs även andra bloggares åsikter om
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar